Min träningslogg – pass, lopp och anteckningar

Vad skriver jag i min träningslogg?

Jag loggar varje pass både i en pappersdagbok och i klockan. Klockan håller ordning på siffrorna. I boken får det också plats att benen var sega efter en arbetsdag eller att jag sprang iväg lite för ivrigt. Handstilen blir sällan bättre av trötta händer.

Det här är uppgifterna jag återkommer till:

• Datum och distans: när jag sprang och hur långt.
• Tid och snittempo: hur länge passet pågick och genomsnittlig tid per kilometer.
• Puls: ett värde att jämföra med känslan, inte ett betyg.
• Egen känsla, 1–5: min enkla skala för hur ansträngande det kändes.

En tvåa betyder ungefär att jag kunde ha pratat hela vägen. En femma hör snarare hemma vid sista intervallen. Om du vill förstå ett enskilt pass är känslosiffran ofta en bättre start än tempot ensamt.

Lugna pass, kvalitet och långpass fyller olika roller

En vanlig vecka springer jag 40–55 kilometer fördelat på fyra eller fem pass, plus två korta styrkepass. Ungefär 80 procent av löpningen är lugn. Jag har en kvalitetsdag och brukar lägga långpasset på helgen. Det är min nuvarande vardag, inte en startnivå som du behöver kopiera.

De lugna passen visar kontinuiteten. Kvalitetspassen visar hur jag hanterar högre ansträngning. Långpassen säger något om hur det känns att vara ute längre, också när söndagens att-göra-lista börjar göra sig påmind.

Om du letar efter passidéer kan du börja med den typ av löpning du är nyfiken på. Om du vill förstå träningsmängden behöver du däremot se hela veckor. Ett snabbt pass kan se imponerande ut på egen hand men berättar ganska lite om dagarna före och efter.

Loppanteckningarna sätter målen i perspektiv

Jag började springa 2016 efter att en kollega lockat mig att anmäla mig till Midnattsloppet. Första milen tog 58 minuter. Sedan dess har jag bland annat sprungit två Stockholm Marathon och fyra Göteborgsvarv. Det är en längre historia än vad raden med personbästan kan visa.

När jag skriver om lopp är jag därför intresserad av både resultatet och vägen dit. Vilka pass gick att få in? Hur kändes uppladdningen? Vad skulle jag själv vilja minnas inför nästa start? En sluttid är tydlig, men den förklarar inte allt.

Välj loppanteckningarna om du vill följa ett mål från vardagsträning till målgång. För jämförelser mellan olika träningsperioder tycker jag att passen runt omkring är minst lika intressanta som själva tävlingsdagen. Jag försöker läsa dem tillsammans, inte låta målgången skriva om hela historien.

Anteckningarna hjälper mig se mönster över tid

Den mest användbara delen av min träningslogg är ofta en kort mening: sov dåligt, stressig dag, ovanligt pigga ben. Sömn, stress och väder kan påverka hur ett pass känns. Därför försöker jag inte göra varje långsam kilometer till ett problem som måste lösas.

Jag jämför hellre flera liknande pass än två slumpmässiga rundor. Blev ansträngningen lägre på en bekant sträcka? Har flera pass i rad känts tyngre? Frågorna hjälper mig att se sammanhang utan att låtsas att dagboken har alla svar.

Hösten 2021 hade jag ont i knät. Den perioden lärde mig att ge styrkan plats och öka löpningen försiktigare. Jag är varken coach eller läkare, och loggen ställer inga diagnoser. Vid besvär som består vänder jag mig till vården eller 1177. Vardagsanteckningarna passar dig som vill förstå besluten bakom passen, även när beslutet blir att ta det lugnare.