Mjölksyra – vad som egentligen händer i benen

Vad är mjölksyra när jag springer?

När tempot går upp behöver musklerna energi snabbare. Då bildas laktat, som i vardagligt tal ofta kallas mjölksyra. Det är inte en slaggprodukt som fastnar i benen. Kroppen kan ta hand om laktatet och använda det igen, bland annat som bränsle, medan jag fortsätter eller när jag saktar ner.

Jag märker det tydligast på min enda kvalitetsdag i veckan. Sista intervallen bränner i låren, känslan blir 5 på min skala, men redan på joggen hem kan jag prata igen. Det är en ganska bra påminnelse om att känslan är kopplad till stunden, inte till nästa morgon.

Varför känns benen tunga dagen efter?

Tröttheten som kommer senare brukar handla om att musklerna har fått mycket att göra, särskilt vid ny belastning, backar eller längre pass. Jag skriver hellre ”tunga lår, känsla 2” i pappersdagboken än ”mjölksyra”. Det stämmer bättre med det jag faktiskt kan se: distans, tid, snittempo, puls och hur det kändes.

Min höst 2021 med ont i knät lärde mig att öka försiktigt och lägga in två korta styrkepass i veckan. Jag håller fortfarande ungefär 80 procent lugnt, och långpasset ligger på helgen. När benen känns sega funkar ofta en vilodag bättre i min logg än ännu ett halvhårt pass.

Hjälper isbad eller kallbad mot mjölksyra?

Eftersom laktatet inte ligger kvar finns det inget att ”spola ut”. Kallt vatten kan kännas skönt eller piggande för vissa, men jag skriver inte in det som ett sätt att bli av med mjölksyra. Jag har skrivit om mina egna erfarenheter i isbad och kallbad efter löpning, och där landar jag i samma sak: lugn nedvarvning, mat, dryck och sömn är det jag själv bygger återhämtningen på.

Jag brukar också se över enklare saker runt passet. Om jag går ut tidigt utan att ha ätit påverkar det hur jag upplever ansträngningen, och jag har skrivit om just att springa utan frukost. Ingen pekpinne, bara min egen rad i loggen: ibland fint, ibland lite tomt.

Vad kan jag läsa av i klockan?

En löparklocka ger mig puls och tempo, men inte ett mått på mjölksyra. Jag använder siffrorna för att hålla lugna pass lugna: 40–55 km i veckan på 4–5 pass, med en kvalitetsdag och resten pratbart. När pulsen drar iväg på en vanlig runda saktar jag ner, även om benen känns okej.

På längre rundor har jag ibland löparvästen med dryck och en liten fil om jag ska vara ute länge runt Sundbyberg. Det påverkar inte laktatet, men det gör att jag kommer hem med jämnare tempo. Det syns snyggare i dagboken än en sista mil där allt går snett.