Börja springa
Löpning i regn – hur jag tar mig ut ändå
Kort svar
Löpning i regn handlar mest om kläderna och om att våga öppna dörren. Jag byter aldrig bort ett pass bara för att det regnar – jag skalar ner distansen, tar på en loparjacka och börjar lugnt. Regnet känns värst de första fem minuterna, sen glömmer jag det.
Vad jag har på mig när det regnar
Mitt fel de första åren var att klä mig för varmt. Tjock jacka, tjocka strumpor – och sedan outhärdlig svett efter två kilometer. I dag gäller tunna lager. En loparjacka med lite andning, ett tunt tekniskt innerplagg, tuddar eller shorts beroende på årstid.
På fötterna har jag precis vanliga skor. Visst blir de blöta, men skor torkar. Det viktiga är att jag byter strumpor direkt när jag kommer hem och ser över skorna så de inte hårdnar. Keps gör underbart mycket mot regn i ansiktet, det var en ögonöppnare för mig.
Så tar jag mig ut genom dörren
Det svåraste med löpning i regn är inte regnet. Det är tröskeln mellan soffa och skor. Min trick är att jag inte förhandlar med mig själv om passet – bara om tio minuter. Får jag vända efter det har jag ändå kommit ut.
Nästan alltid blir jag kvar ute. Snittempot spelar ingen roll i regn, det är däremot viktigt när det är halkigt. Jag backar tempo den första kilometern, går bredare i kurvor och undviker målade linjer och blöta löv. Bättre en minuts sämre tid än en höftskada.
Om det är mörkt också, vilket det ofta är på hösten, tar jag på mig reflexväst och belysning precis som vid all annan mörkerlöpning. Regnet gör mig svårare att se, inte lättare.
När jag ställer in ändå
Jag är ingen martyr. Åska, blåst som vrider regnet sidledes in under jackan, eller isbankar – då blir det rull inomhus eller en extra styrkedag istället. Löpning efter 40 handlar om att hålla ihop kroppen, inte bevisa något mot vädret. Ett inställt pass kostar nästan ingenting. Ett slarvigt pass med halkrisk kan kosta veckor.
Men slask, duggregn och vanlig svenska höstregn? Det springer jag i. Det är ungefär hälften av alla mina pass mellan september och november ändå. Har jag tur blir det dessutom lite tuffare kaloriförbränning när kroppen får jobba med att hålla värmen – siffrorna är inte dramatiska, men det är en liten bonus.
Vad regnpassen lärt mig
Tre saker efter nio års löpning:
- Jag har aldrig ångrat ett enda regnpass. Jag har ångrat alla jag skippade.
- Utrustningen behöver inte vara dyr, bara genomtänkt.
- Värst känns det precis innan. Efter en kilometer är regnet bara väder.
Om du är ny och funderar på om du ska våga: börja kort, börja lugnt, och avsluta gärna med något varmt hemma. Det är hela konceptet. Och de dagar det är kallt och mörkt men inte regnar gäller samma mentalitet som i min vinterlöpning.
Vanliga frågor om Löpning i regn
Kan jag bli sjuk av att springa i regnet?
Blöta kläder i sig gör mig inte förkyld – det är virus som gör det. Det är allmänt känt att blöta och kalla kläder kan störa kroppens temperaturreglering, särskilt vid längre pass. Jag byter om direkt när jag kommer hem och dricker något varmt. Blir jag sjuk vilar jag och hör jag av mig till 1177 vid feber eller besvär som inte släpper – jag rådgör hellre en gång för mycket.
Vilka skor ska jag ha i regnet?
Jag kör mina vanliga skor med lite djupare mönster på hösten. Greppet spelar störst roll på våta stenar och löv. Jag undviker slitna sulor när det är blött och springer hellre på asfalt än på skogsbana när det östregnat. Skorna torkar fint urstoppade med tidning – jag har aldrig haft behov av något fancy.
Hur motiverar jag mig när det regnar?
Jag lägger kläderna fram kvällen innan, talar aldrig om hela passet – bara tio minuter – och berättar gärna för sambon att jag är ute så finns det inget att backa från. Efteråt är belöningen kaffe och en torr tröja. Nio gånger av tio blir det ett helt vanligt bra pass.
