Ont i vaden efter löpning – kramp, träningsvärk eller annat

Varför känns vaden efter ett pass?

Vadmusklerna jobbar varje steg, och de märker direkt när jag ändrar något. Min egen logg är full av sådana små kvitton: 8,2 km i 5:42-tempo med känsla 2 brukar inte lämna något, men 6 x 1 km på tisdagen kan ge ett stillsamt gnag dagen efter. Träningsvärk kommer ofta smygande, känns på båda sidor och lättar när jag rör mig lite. Kramp kommer mer plötsligt, ofta sent i passet när jag blivit varm och glömt dricka. Jag skriver ner både tempo, puls och känsla 1–5 just för att se mönstret i efterhand, inte för att gissa i stunden.

Hur skiljer jag på vanlig stelhet och något som stannar kvar?

Jag använder tre enkla frågor på mig själv: kom besväret inom ett dygn efter en ny belastning, känns det likadant när jag går till köket som när jag springer, och har det börjat ge med sig efter några lugna dagar? Ja, ja, ja brukar betyda att jag helt enkelt lade på för mycket för tidigt. Det påminner om ont i knät efter löpning från hösten 2021, då jag fick backa till 32 km i veckan och bygga upp igen med två korta styrkepass. Samma försiktiga logik funkar för vaden. Jag drar ner farten, håller kvar rutinen och låter vad jag äter efter löpning vara enkel och vanlig: mat, vatten, inget konstigt.

Vad gör jag dagen efter?

Jag springer inte på en vad som protesterar. En promenad till Pressbyrån, lite lätt rörlighet och sedan ett lugnt pass när känslan är tillbaka på 2. Ungefär 80 procent av mina 40–55 km per vecka är ändå sådana där jag kunde pratat hela vägen, så det kostar inget att byta ut en kvalitetsdag. Jag gör också mina två korta styrkepass, men utan att pressa sista repetitionen. Om jag ändå vill röra på vaderna håller jag det mjukt och kort, ungefär som jag skriver om i stretching efter löpning. Inga löften om snabbare någonting – bara mindre belastning tills loggen ser normal ut igen.

Kan tempot, backarna eller utrustningen ligga bakom?

Oftare än jag vill erkänna är det jag själv. 2024 drog jag ner maraton till 3:34:10, och de veckor då jag blandade 5 km-tester i 21:38-fart med långpass kom vaderna med en liten kommentar. Backarna vid Hagaparken gör detsamma. Jag kollar också sådant som inte känns som träning: skor som fått gå för länge, eller att jag kniper ihop axlarna och därmed ändrar steget. Ibland är det bara ljuset som får mig att spänna mig, därför har jag solglasögon för löpning i jackfickan från april. Och när besväret flyttar sig uppåt i stället läser jag mina egna rader om ont i höften efter löpning och börjar om med ett lugnare pass.