Blodomloppet 2027 – alla städer och datum

Vilka städer har datum för Blodomloppet 2027?

För dig som planerar Blodomloppet 2027 finns följande sex stadsdatum att utgå från. Först ligger Uddevalla den 10 maj, följt av Lidköping dagen efter. Därefter ligger fyra lopp samlade mellan den 17 och 20 maj.

För övriga stadsdatum, bansträckningar och start- och målplatser kollar jag arrangörens sida. Kollat: 12 november 2026.

Stockholm ligger närmast till hands för mig i Sundbyberg, så Blodomloppet Stockholm är mitt naturliga förstaval att läsa om. Söker du Blodomloppet Göteborg finns inget Göteborgsdatum i tabellen ovan. Detsamma gäller Uppsala och Umeå: de sex datumen ska inte läsas som hela kalendern för samtliga 24 orter.

Jag skulle välja ort efter hur enkelt det är att få ihop resan och vardagen, inte bara efter vilken kväll som ser tom ut i kalendern. Ett lopp blir betydligt trevligare när logistiken inte också behöver bli ett tempopass.

Vilka distanser och deltagaralternativ finns?

Blodomloppets distanser är 5 km och 10 km. Jag gillar att valet är tydligt: en kortare sträcka eller en hel mil. Fem kilometer behöver förstås inte betyda en lugnare upplevelse. Springer jag fort blir den distansen ganska snart en förhandling med mig själv.

• 5 km: alternativet för dig som vill välja den kortare distansen.
• 10 km: alternativet för dig som vill springa en mil.
• Lilla Blodomloppet: för barn upp till 12 år, med banor på 100–1 000 meter.
• Specialomloppet: för funkisar med eventuella ledsagare, 1,5–3 km på tillgänglighetsanpassade banor.
• Blodomloppet på distans: du väljer själv när och var du springer eller går.

Med en åttaåring hemma fastnar jag också för barnalternativet. Dottern skulle åldersmässigt passa in i Lilla Blodomloppet, men jag skulle låta hennes egen lust avgöra. Min löpariver räcker gott för en person.

Distansalternativet tilltalar mig av ett annat skäl: friheten att välja plats och tillfälle. Då kan själva deltagandet få plats utan att en resa behöver göra det.

Hur tänker jag kring bana, start och mål?

Jag betraktar inte Blodomloppet som en enda bana som råkar flyttas mellan olika städer. För mig hör banfrågan ihop med den ort jag väljer. Jag vill kunna föreställa mig löpningen innan jag bestämmer om målet ska vara en viss tid eller en behaglig kväll med nummerlapp.

Inför ett lopp brukar jag vilja veta hur jag tar mig till starten, hur mycket marginal jag behöver och hur hemresan från målet fungerar. Det är särskilt relevant om jag ska få ihop hämtning, jobb och middag hemma. Jag är bättre på kilometertider än på att trolla fram extra kvällstimmar.

Om du väljer mellan orter kan du fortsätta med Blodomloppet Uppsala eller Blodomloppet Umeå. Jag skulle börja med platsen och sedan välja distans, snarare än att låsa mig vid milen innan resten av kvällen går ihop.

Varför heter loppet Blodomloppet?

Syftet med Blodomloppet är att uppmärksamma blodgivning och främja en hälsosam livsstil. Det är också det som gör mig nyfiken. Jag tycker om när ett motionslopp har en tydlig idé utöver att deltagarna ska ta sig från start till mål så fort som möjligt.

Från början handlade det om två lopp och ett tusental deltagare. Sedan dess har Blodomloppet vuxit till 24 orter runt om i Sverige, med möjlighet att också delta på distans. Som mest har arrangemanget haft över 110 000 deltagare.

Den sista siffran beskriver alltså omfattningen som mest, inte ett deltagarantal för 2027. För mig säger utvecklingen något om hur brett själva upplägget kan nå: olika distanser, barnalternativ och ett särskilt tillgänglighetsanpassat alternativ.

Jag har inte sprungit Blodomloppet själv. Det som lockar är just kombinationen av ett konkret löpmål och ett sammanhang som inte bara kretsar kring personbästa. Klockan får gärna följa med, men den behöver inte vara kvällens huvudperson.

Så skulle jag träna inför 5 eller 10 km

Jag springer normalt 40–55 kilometer i veckan på fyra till fem pass, med ungefär 80 procent lugn löpning, en kvalitetsdag och ett långpass på helgen. Inför Blodomloppet skulle jag behålla den grunden i stället för att försöka pressa in fler hårda pass.

Mitt personbästa på milen är 44:52 och på fem kilometer 21:38. De tiderna hjälper mig att sätta rimliga förväntningar, men jag skulle också väga in hur träningen faktiskt känns när loppet närmar sig. En gammal resultatrad känner inte till en dålig natts sömn.

• Lugna pass: ett tempo där jag kan prata utan att behöva dela upp meningarna.
• Ett kvalitetspass: exempelvis intervaller eller sammanhängande tempolöpning, inte båda som extra hårda dagar.
• Två korta styrkepass: en del av rutinen som jag håller fast vid efter hösten med knäbesvär 2021.

Jag skulle inte låna hela upplägget från ett träningsprogram för maraton bara för att jag valt milen. Målet är ett annat. För mig vore jämn träning och utrymme för återhämtning mer användbart än att samla kilometer för sakens skull.

Resultat och tider

Jag går till arrangörens resultatsida via Blodomloppets webbplats för att söka efter resultat och tider. Där utgår jag från rätt ort och år, så att jag inte blandar ihop olika upplagor av loppserien.

Efter ett lopp brukar jag föra in distans, tid, snittempo, puls och min känsla på skalan 1–5 i pappersdagboken. En tvåa betyder ungefär att jag kunde ha pratat hela vägen. En femma hör hemma vid sista intervallen när samtalslusten sedan länge har lämnat kroppen.

Om jag springer Blodomloppet framöver vill jag använda samma sätt att läsa resultatet: inte bara sluttiden, utan också hur jag fördelade ansträngningen. Öppnade jag rimligt? Fanns något kvar på slutet? Det ger mig mer att ta med till nästa träningsvecka än en ensam siffra.