En svensk klassiker – Vasaloppet, Vätternrundan, Vansbro och Lidingö

Vilka lopp och distanser ingår i en svensk klassiker?

Grundregeln för en svensk klassiker är enkel: fyra långlopp ska fullföljas inom tolv månader för att du ska få diplomet. Grenarna är skidåkning, cykling, simning och löpning. Det som gör uppgiften speciell är kombinationen. Ett bra löpsteg hjälper, men det ersätter inte tid på cykeln eller trygghet i vattnet.

På frågan hur långt är Vätternrundan? är svaret alltså 315 km. Det är den längsta delsträckan räknat i kilometer, men jag tycker inte att distanser mellan olika idrotter säger särskilt mycket om hur ansträngande dagen blir.

För skidmomentet har jag samlat mer på sidan om Vasaloppet. Om du hellre räknar sträckorna i mil finns min förklaring av hur kilometer och mil hänger ihop. Jag håller ändå helst samma enhet i planeringen, annars börjar jag snart jämföra äpplen med cykelskor.

Bana och planering: fyra olika sorters långdagar

Klassikern har ingen gemensam bana och ingen enda start- eller målplats. Det är fyra separata lopp som tillsammans bildar utmaningen. Vansbrosimningens 3 km simmas i öppen älv, vilket är en viktig skillnad mot att räkna längder i en bassäng.

Aktuella datum, banbeskrivningar och start- och målplatser kollar jag på arrangörens sida.

När jag tänker på upplägget börjar jag inte med sluttider. Jag börjar med kalendern: vilka träningsmöjligheter som faktiskt finns, hur resorna ska fungera och hur mycket utrymme familjelivet lämnar. Med sambon och dottern hemma blir ett projekt inte mer realistiskt bara för att jag skriver det med snygg penna.

Min enklaste planeringslista ser ut så här:

• Ge plats åt den gren där erfarenheten är minst.
• Skilj på träningstid och all tid runt omkring, som resor och förberedelser.
• Lämna utrymme för återhämtning mellan krävande pass.
• Håll reda på tolvmånadersgränsen för genomförandet.

För mig är den stora skillnaden mot ett enskilt löplopp att flera färdigheter behöver hållas levande samtidigt. Jag vill inte upptäcka sent att kalendern bara innehåller den träning jag redan tycker bäst om.

Jag gjorde klassikern 2022 – bredden är min viktigaste erfarenhet

Jag genomförde en svensk klassiker 2022. Lidingöloppets 30 km har jag sprungit två gånger. Det är de erfarenheter jag lutar mig mot när jag skriver om helheten, inte någon tränarutbildning eller tanke om att mitt upplägg passar alla.

Jag började springa 2016 efter att en kollega fått mig att anmäla mig till Midnattsloppet. Första milen tog 58 minuter. Därifrån till en klassiker var det framför allt kontinuitet som behövde byggas, inte någon plötslig förvandling till multisportare. Mer av mina personliga reflektioner finns i berättelsen om mitt klassikerår.

I dag springer jag normalt 40–55 km i veckan, fördelat på fyra till fem pass, och gör två korta styrkepass. Ungefär 80 procent av löpningen är lugn, med en kvalitetsdag och långpass på helgen. Det beskriver min löparvardag nu, inte ett färdigt schema för klassikern. Cykling, simning och skidåkning behöver också få plats.

I pappersdagboken och klockan sparar jag datum, distans, tid, snittempo och puls. Till det lägger jag känslan på en skala från ett till fem: två betyder att jag kunde ha pratat hela vägen, fem hör hemma på sista intervallen. Den noteringen hjälper mig att skilja ett lugnt pass från ett pass som bara såg lugnt ut i kalendern.

Efter hösten 2021 med ont i knät har jag blivit försiktigare med snabba ökningar. Om du börjar från mindre löpvana är mitt upplägg för att börja springa en rimligare utgångspunkt än min nuvarande veckomängd. Vid besvär som består vänder jag mig till vården eller 1177.

Klassikern började 1972 och finns i flera varianter

En svensk klassiker startade 1972. Kvinnor fick för första gången ta klassikern 1977, och samma sträckor började gälla för män och kvinnor 1994. År 2020 kunde Nattvasan börja räknas som prov för diplomet.

Mer än 32 000 personer har genomfört klassikern, varav 6 000 kvinnor. Jag tycker ändå att den säger något om hur många som har lockats av kombinationen av de fyra grenarna.

Det finns också alternativ till den ordinarie utmaningen:

• Halvklassikern finns sedan 2006 och kallades klassikerhalvan under 2006–2010.
• Tjejklassikern är en kortare variant för tjejer från 15 år.
• En Svensk Klassiker – Korta består av 30 km skidåkning, 100 km cykling, 1 km simning och 10 km löpning.

Jag ser inte de kortare varianterna som något som behöver försvaras. Ett upplägg som ryms i vardagen kan ge mer träningsglädje än ett större projekt som mest skapar stress. För egen del vill jag kunna se fram emot passen också, inte bara bocka av dem.

Resultat och tider

För resultat och tider går jag via En Svensk Klassikers arrangörssida vidare till respektive lopps resultatsida. Jag skiljer på tiden i ett enskilt lopp och den summerade tiden för de fyra ordinarie loppen.

Snabbast summerad tid på de fyra ordinarie loppen är Oskar Claessons 13:44:00 från 2025. Damrekordet är Kristalina Smårs 16:02:18 från 2018–2019.

För mig är rekordtiderna framför allt perspektiv på hur stor spännvidden är. Mitt eget genomförande 2022 handlar mer om att få ihop fyra grenar än om att jämföra mig med de snabbaste. När jag tittar tillbaka värderar jag kontinuiteten högre än en enskild resultatrad.

Kollat 12 november 2026. Källor: En Svensk Klassiker och Wikipedia.