Lidingöloppet – distanser, banprofil och startplatser

Hur långt är Lidingöloppet och vilka distanser finns?

När jag säger Lidingöloppet menar jag oftast huvudloppets 30 km. Men namnet rymmer flera distanser och klasser. Skillnaden mellan klassnamn och faktisk banlängd är värd att lägga märke till innan du väljer startplats.

Jag skulle börja med frågan om vilken distans som passar den träning du faktiskt får till. Inte den träning som ser stilig ut i kalendern i januari. Tre mil i terräng är ett annat åtagande än att bara lägga några kilometer till ett vanligt långpass.

För mig är det också skillnad mellan att klara en distans och att få en dag där benen räcker hela vägen. Den skillnaden påverkar vilket lopp jag väljer och hur mycket tid jag lämnar åt förberedelserna.

Lidingöloppets banprofil kräver mer än jämn kilometertid

30-kilometersbanan är fysiskt krävande. En vanlig taktik är att spara krafter i uppförsbackarna, och det är också det råd jag själv har lättast att skriva men svårast att följa när nummerlappen sitter på.

När jag tänker på Lidingöloppets höjdmeter tänker jag framför allt på hur stigningarna påverkar ansträngningen. Ett bestämt snittempo kan bli en dålig chef i kuperad terräng. Jag försöker hellre låta farten sjunka uppför än att försöka hålla samma kilometertid.

I min vanliga träning springer jag 40–55 km i veckan, fördelat på fyra eller fem pass. Ungefär 80 procent är lugnt, med en kvalitetsdag och ett långpass på helgen. Två korta styrkepass får också plats. Det är min rutin, inte ett krav för att få ställa sig på startlinjen.

I mitt träningsprogram för Lidingöloppet är grundtanken att låta förberedelserna passa loppets krav utan att göra varje runda till en tävling. Jag vill kunna möta backar med lite tålamod kvar, inte bara med en ambitiös klockinställning.

För mig är ett användbart långpass därför också en övning i återhållsamhet. Att komma hem och känna att det fanns lite kvar kan vara mer värdefullt än att få en imponerande siffra i dagboken.

Var ligger starten och hur fungerar startplatserna?

Huvudloppet startar på Koltorps gärde och går i mål på Grönsta gärde. Det är två olika platser att hålla reda på när du planerar tävlingsdagen. Tiokilometersbanan startar på ett gärde i Grönsta, parallellt med Grönstavägen.

I MK30 delas deltagarna in i startgrupper efter tidigare kvalifikationer. Jag skiljer därför på själva startplatsen, alltså deltagandet, och startgruppen. Att ha bestämt sig för 30 km säger inte i sig vilken grupp starten sker i.

Mitt praktiska sätt att tänka är att först välja rätt distans och klass, sedan läsa anmälningsvillkoren och därefter planera resan till rätt startområde. När jag är nervös blir även enkla instruktioner förvånansvärt svåra. Därför vill jag ha den delen klar före tävlingsmorgonen.

Har du även Vasaloppet i tankarna är det klokt att se hela tävlingskalendern innan du bestämmer dig. Jag gjorde en svensk klassiker 2022 och fick anledning att tänka längre än till nästa nummerlapp.

När går Lidingöloppet 2027 och hur började loppet?

Lidingöloppet brukar arrangeras sista helgen i september. För datum till Lidingöloppet 2027 och aktuella startplatser kollar jag arrangörens sida.

Första tävlingen hölls däremot den 10 oktober 1965. Då fanns 644 anmälda, 538 startande och 512 fullföljande. Initiativtagarna hette Karl Axel Karlberg och Sven Gärderud.

Sedan 1982 har Lidingöloppet räknats som världens största terränglopp enligt Guinness rekord, sett till antalet deltagare. År 2009 noterades 38 047 anmälda. Det är just anmälda, inte en uppgift om hur många som gick i mål.

Arrangörer är IFK Lidingö Friidrott samt IFK Lidingö Skid & Orienteringsklubb. Jag gillar perspektivet i historien: ett lopp som började med några hundra startande och sedan blev något betydligt större. För den enskilda löparen återstår ändå samma konkreta uppgift: att ta sig från start till mål med de ben som finns den dagen.

Loppfakta: arrangörens sida och Wikipedia. Kollat 12 november 2026.

Resultat och tider

Jag går till arrangörens resultatsida via Lidingöloppets webbplats för resultat och tider. Där väljer du rätt år, lopp och klass innan du letar efter namnet. Det är särskilt viktigt när samma evenemang innehåller flera distanser.

För egen del försöker jag läsa en sluttid tillsammans med känslan från dagen. Hur fördelade jag krafterna? Var ansträngningen rimlig i början? Hade jag något kvar mot slutet? En siffra utan det sammanhanget säger mindre om vad jag faktiskt gjorde bra.

Jag gör likadant efter Stockholm Marathon, men jämför inte kilometertider rakt av mellan asfalt och terräng. Olika banor ställer olika frågor till benen. Klockan är bra på att räkna, men har begränsat omdöme.

Mina två Lidingölopp har gjort mig försiktigare i början

Jag har sprungit Lidingöloppets 30 km två gånger. Min viktigaste erfarenhet är ganska odramatisk: distansen förtjänar respekt även när träningen har gått bra. Det är lätt att stå före starten och känna sig färdig med jobbet, fast själva loppet knappt har börjat.

Det jag tar med mig är att hålla igen när det fortfarande känns enkelt. Inte för att göra loppet bekvämt, utan för att ge mig själv möjlighet att fortsätta springa vettigt senare. Jag försöker bedöma ansträngningen snarare än att försvara en viss fart i varje backe.

Jag skriver mer personligt om de tre milen i min berättelse om Lidingöloppet 30 km. För mig hör tävlingsminnet ihop med vardagsträningen: lugna rundor, helgens långpass och de korta styrkepass som sällan känns särskilt berättarvänliga.

Hösten 2021 hade jag ont i knät. Den perioden lärde mig att öka försiktigare och ge styrkan plats. Jag är inte coach, och mina två genomförda lopp gör mig inte till någon banprofessor. Men jag har blivit bättre på att inte låta en pigg första del bestämma hela dagen.