Psykologisk forskning visar att det du sätter på kroppen direkt påverkar din hjärna, din prestationsförmåga och hur du ser på dig själv. Fenomenet kallas för Enclothed Cognition.
Vi får ofta höra att det är insidan som räknas och att intellektet är frikopplat från det yttre. Ändå visar studier att gränsen mellan vårt inre och vårt yttre är mer flytande än vi tidigare trott. Klädkategorier som kostymer, skjortor herr och byxor herr eller formella blusar är därför inte bara yta – det är mentala verktyg, oavsett om du handlar dam- eller herrkläder.
Kläderna talar till hjärnan
Begreppet Enclothed Cognition myntades av forskarna Hajo Adam och Adam D. Galinsky 2012. Deras studie visade att klädernas symboliska värde påverkar bärarens kognitiva processer.
I experimentet fick deltagarna bära en vit rock. Den ena gruppen fick veta att det var en läkarrock medan den andra gruppen fick veta att det var en målarrock.
De som trodde att de bar en läkarrock visade högre uppmärksamhet och fokus vid tester som krävde noggrannhet. Deltagarna som bar målarrocken visade inte samma förbättring. Trots att det fysiska plagget var identiskt tolkade hjärnan plagget olika, vilket påverkade deltagarnas kognitiva processer. När vi klär oss som en person vi förknippar med kompetens och fokus tenderar vi att agera därefter.
Mjukisbyxan och pandemin
Under pandemin klädde sig miljontals fler människor i mjukisbyxor och hoodies. Det kan ha påverkat den globala produktiviteten avsevärt.
När vi bär kläder som vi associerar med vila och sömn ställer hjärnan in sig på återhämtning. Risken är att vi omedvetet blir mindre alerta och sänker våra ambitioner. Personer som klär sig mer formellt eller uppklätt känner sig ofta mer auktoritära och kompetenta. Som ett resultat av denna självkänsla tenderar de också att tänka mer abstrakt och strategiskt.
Detta betyder inte att kostym eller andra typer av formell klädsel är ett krav för att lyckas i skolan. Det handlar om associationer. Om du har en viss tröja eller byxor som du brukar ha på dig när du är produktiv kommer bara handlingen att ta på sig dessa plagg att fungera som en signal till hjärnan att det är dags att fokusera.
Kläder som ett verktyg för självförtroende
Professor Karen Pine vid University of Hertfordshire har studerat hur klädval påverkar vårt emotionella tillstånd. Hennes forskning visar att vi ofta väljer kläder som matchar vårt humör. När vi är nedstämda väljer vi ofta pösiga och färglösa plagg.
Det intressanta – och värdefulla – är att vi kan vända processen. Genom att medvetet välja kläder som vi associerar med glädje, styrka eller framgång kan vi påverka vårt humör i positiv riktning. Det kallas för dopamine dressing. Att ta på sig sin favoritoutfit inför ett prov eller en viktig presentation kan faktiskt sänka stressnivåerna och öka känslan av kontroll.
Hitta din egen rustning
Det är viktigt att poängtera att forskningen inte säger att alla måste bära kavaj för att få bra betyg, vara fokuserade eller må bra. Effekten av Enclothed Cognition bygger helt på dina egna associationer. Om du känner dig obekväm och utklädd i en skjorta kommer det antagligen att stjäla fokus snarare än att hjälpa dig.
Nyckeln ligger i att identifiera vilka plagg som får just dig att känna dig skärpt och trygg. För någon kan det vara en stickad tröja av hög kvalitet, för en annan kan det vara ett par favoritsneakers. Det handlar om att hitta plaggen som får dig att räta på ryggen. Det handlar om att hitta din egen rustning.
